Vila i frid, Scott

En krydda i tillvaron

Nu är vi inne på ett nytt år med nya möjligheter! Efter mycket funderande fram och tillbaka är det nu klart att det blir en ny medlem i spanielligan i Rosvik! En liten svart (och vit) jaktcockervalp från kennel Iagos "kryddkull" ska flytta in till oss i mars. Vilken av de två hanarna Muskot och Dragon det blir är inte bestämt ännu. De ser i all fall fina ut båda två. Yvonne ställer upp och behåller valpen tills han är drygt 11 veckor, vilket underlättar mycket för att få det praktiska att fungera. Tack, Yvonne!! Guld värt! :o) Ska bli riktigt kul och spännande med en valp igen, även om omständigheterna hade kunnat vara annorlunda. Har börjat planera för träningen och på hur jag ska lägga upp det. Ska försöka att skynda långsamt eftersom jag tror att man har igen det senare, speciellt med en högtempererad hund. Men kanske ändå sikta på vattenprov och ev grundprov till hösten... Frestande! ;o)

Scott har varit på rehab ett antal gånger nu. Första besöket började med en veterinärundersökning. När veterinären sträckte ut Scotts vänstra ben med den sämsta höften bakåt reagerade han med att gnälla till högt. Det händer aldrig annars att han beklagar sig på något sätt, så bevisligen hade han ont i det läget. Han hade begränsad rörelseförmåga på den sidan också, inte helt förvånande. Än så länge finns det ingen anledning att låta honom somna in, men prognosen kunde vara bättre. Jag kommer att låta honom gå på rehab och göra "hemmaövningar" så långt det är möjligt. Det är inte lätt att balansera mellan att göra det som är bra för hans dåliga höfter och göra det som han tycker är kul och det han behöver få göra för att vara en lycklig jaktcocker. Allt han gör, gör han med intensitet och energi. Något som är helt underbart när man tränar med honom, men för hans usla höfter är det bara destruktivt.

Scotts uppfödare har fått scoringen för höfterna på Scotts mamma: 24/26=50, "moderate dysplasia". Det motsvarar D, gränsfall mot E enligt FCI. Jayne, Scotts uppfödare, kommer att ta Coco ur avel. Jayne bad om ursäkt för att hon inte kollade upp höfterna på Scotts mamma innan parning och var väldigt ledsen för min och Scotts skull. Det är absolut ingenting jag belastar henne för. Det är lätt att vara efterklok och hon gjorde bara vad veterinären rådde henne till och vad som är praxis bland jaktcockeruppfödare i England. Jag var fullt medveten om att det var en risk att köpa en valp efter två oröntgade föräldrar, men samtidigt kunde jag aldrig tänka mig att det skulle bli ett så dåligt resultat efter väl beprövade linjer. Man lär så länge man lever. Jag hoppas bara att uppfödarna i England vaknar upp och inser att HD är något som man måste undersöka och ta hänsyn till i aveln. Törs inte tänka på hur många hundar med D och E höfter som sannolikt går i avel...